Tror du inte, att efter att jag fyllat en hel bricka med tomma glas och på väg ut i disken, att jag trampar snett. Benent viker sig under mig. Jag fick skjuta brickan i från mig för att inte få alla glas över mig. Kraset när brickan med tomma glas slog i backen var öronbedövande. De få stackars gäster som var kvar i matselen blev helt förskräckta. Jag panikslagen för jag ville absolut inte ha gäster runt mig. Foten gjorde så ont att jag inte visste om jag kunde resa mig upp. Jag ropade (skrev om jag ska vara ärlig) på Elisabeth som kom rusande och motade bort gästerna. Jag reste mig och kunde inte stö på foten. 10 minuter senare kändes det ont men inte så farligt så jag avslutade mitt pass som planerat.
Foto: Pernilla Larsson
Tro inte att man kan få städa upp röran efter sig själv utan dokumentation av "underbar" kollega!!!
När jag sen kom hem och satt i lugn och ro och tittade på tv så var det precis som om jag haft världens bästa bedövning som helt plötsligt släppte. Fy f..n, vad ont det gjorde. Det pulserade i foten och fortsatte så tills fram på småtimmarna. Ingen sömn vill säga. Efter att resten av familjen gått upp vid halv åtta lycakdes jag somna om till halv elva. Hopplöst, för idag jag är jag helt seg.
Foten är lindad och jag har tagit det lugnt i dag. Så många "borde göra" hemma en ledig dag men veckan är helt fullbokad och jag varken kan eller hinner ha en ond fot!
Nog om mitt ego. Lucas är också skadad. Har ont i sitt lår och vi har ingen aning avd som kan ha hänt. Han kan inte stödja på det! Vet inte om vi ska åka in eller avvakta till i morgon och se om det blir bättre! Jag tycker så synd om honom när han ger ifrån sig smärtvrål och haltar fram i huset! Min lille prins!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar